Det senegalesiska bottennappet

Få saker roar mig så mycket som att gå på skattjakt på loppisar, vintagemarknader, flea markets eller brocantes. Kärt barn har många namn, och i det perspektivet har jag många barn. Från Paris till Prag, Berlin till Bordeaux och allt däremellan. Och för att göra riktiga fynd måste man för det första vara i tid, men också våga åka på mindre kända och kanske temporära loppisar. Pass upp dock, för här och där lurar den leende lurendrejaren. Men även den muntre och välvillige mecenaten.

För två år sedan snubblade jag över en årlig företeelse i centrala Nantes. 30-40 utställare med ovanligt hög kvalitet som i mitten av juli parkerade på denna parkeringsplats med alla sina läckerbitar (det fanns mindre läckra saker också). En gammal oxiderad spegel med träram fick mig att dansa piruetter för 8 euro och en patinerad järnfot (gammal skomakarattiralj) som tänkbar dörrstopp för 50 euro fick mig att stanna. Försäljaren stoppade prutningen på 35 euro.  Glada, goda och välvilliga försäljare som var måna om att båda parterna skulle göra en bra affär. D v s pruta lagom, delvis på allvar, delvis ”pour la joue” – för spelets skull.

Annat var det med den månglande micklaren från Senegal som på Place Saint Michel i Bordeaux hade dukat upp halva Västafrikas restlager av artefakter och skulpturer blandat med krimskrams. Den som är en en fena på afrikanskt hantverk kunde säkert ha synat hans kort, men när han prompt ville har 7000 kronor för sin fiskskulptur hajade jag till. Sju tusen kalla på en loppmarknad utomhus och där mycket av det som var till salu låg på dukar och filtar på marken. Och inte bara det, han hade hundratals prylar. Jag kontrollerade slugt med ett par prisförfrågningar på andra artefakter ur  hans ”rika” utbud. Jorå, masken från Togo kostade 5000, och tavlan från Mali ungefär lika mycket. Sen började jag inventera hela hans lager om ca 800 objekt och summerade snabbt i huvudet det totala försäljningsvärdet på hans produkter. 800 x 5000= 4.000.000 kr.  Förbluffande att denna ”handelsman” sitter på ett varulager på 4 miljoner och har sin ”butik” på ett torg. Utan stöldlarm på dyrgriparna! Nu hade han lite annat  till salu också, så min uppskattning av försäljningsvärdet är kanske lite överdriven. Men resonemanget fortsatt kittlande. Sensmoralen är följande: Förhåll dig skeptisk till så dyra saker på billiga marknader om du inte har doktorerat i ämnet.

Fast det beror lite grann på marknadens karaktär. Om man t ex går till den stora marknaden i  Clignancourt i norra Paris, som är av mer permanent karaktär så kan du vila lite tryggare i att det är ”the real thing”. Fast du har ett eget ansvar, kom ihåg det. Det är ett ställe jag återkommer till gång efter annan. Gör det du med. Det går inte att åka därifrån tomhänt. Något jag däremot har märkt är att den ökade efterfrågan och populariteten av second hand, vintage och antikt har eldat på priserna. Fast om man ska vara ärlig så köper man ju ändå bara det man tycker om. Och det som ni tycker om..!! Tog ett par bilder på saker där som du snart kan hitta här – hos oss.

Titta in i vår butik. Vi har massor med spännande fynd som vi har hittat åt dig, bl a under vår nyligen företagna Parisresa.  Och sen har vi ju en hel webbshop full med fynd. Kanske inte helt unika, men vackra och överkomliga.